Ibland blir det inte som man tänkt sig.

För att förtydliga att de valpar som är på gång INTE alls varit min avsikt att sätta till världen tänker jag förklara varför det ändå blev så att Takida kommer få föda dem.
 
10/11 märker att Takida börjat löpa, det är första gången jag har en löptik hemma med mina pojkar.
Första tiden går hur bra som helst, inget gnäll lr oro, men när det närmar sig dag 10 börjar det bli ohållbart.. gamle mannen Garrett blir utbrytar kung och forserar det mesta både genom och över och tar sig flera gånger in till sovrummet där Takida är. Dock hann de bara vara i samma rum några få minuter (max 2-3).. såg aldrig någon parning eller tecken på att de hade parat sig.
21/11 Takida är på dag 11 i löpet och åker till min mamma, detta för att jag INTE vill riskera någon tjuvparning.
28/11 Takida har slutat löpa helt och kommer hem igen, varken pojkarna eller Takida visar några tecken på att hon skulle löpa fortfarande.
17-18/12 börjar misstänka att saker å ting inte är som de ska med Takida, ringer å pratar med några vänner som kan mer om tikar, skendräktighet osv än mig själv. Får tipset att boka UL och om det skulle vara valpar isf spruta för att ta bort dem.
20/12 Hos vetten för att göra UL, Takida konstateras dräktig, hjärtslag syns tydligt på valp och då är dräktigheten minst 28 dagar gången.. men vetten tror lite längre , frågar om abortspruta, den måste dock tas två dagar i rad och jag är inte hemma alls den 21:e och har ingen som kan ta Takida till vetten åt mig (min bror var hundvakt men han har inget körkort). Beslutar mig för att vänta tills efter jul.
27/12 bokar tid hos vetten för att ge takida spruta... väl där anser vetten (en annan än förra besöket) att hon troligen gått väl långt i sin dräktighet för att det ska vara bra för henne att få sprutas.. finns risker för komplikationer och ffa så skulle hon behöva föda fram ofullgångna foster, vilket kändes fruktansvärt hemskt. Så jag beslutar efter mycket om och men att låta Takida få valparna.
 
SÅ nu vet ni det

Kommentarer
Postat av: Monika Larsson

Hade nog beslutat precis som du, låtit valparna födas!

Alternativet med halvfärdiga "utstötta" valpar låter inge vidare... Allt kommer lösa sig ska du se!
Kram! <3

Svar: Tack :)
Pernilla Åhs

2012-12-28 @ 17:17:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0